Hej allesammans,
som titeln säger så är detta inlägg skrivet från Linköping. För er som inte vet så inledde denna flora sina studier vid Linköpings universitet i höst och flyttade därmed från hemstaden Åbo och lämnade Florakören för att förhoppningsvis hitta ett nytt hem i Linköping. Hösten som gått har varit full av studier men även körsång, nya vänner och upptäckande av en ny stad.
Här i Linköping är allt bra och hösten har även här varit rätt varm och solig med undantag för den senaste veckan som varit mer mulen och regnig. Studierna rullar på som de ska och även körövningarna. Nu när det närmar sig advent har jag tänkt extra mycket på Flora då advent innebär adventskonserten som är en familjertradition för mig. Det känns väldigt konstigt kan jag säga att jag inte kommer att sjunga på årets konsert och att den konserten jag ska delta i är en med bara damkör. I och med flytten till Linköping har jag sjungit in i Den akademiska damkören Linnea och blivit andra alt. På samma sätt som Flora var min umgängeskrets i Åbo har Linnea blivit det här i Linköping. Jag har fått en ny familj och en massa nya vänner och även känslan av gemenskap är den samma i Linnea som i Flora. Självklart ligger Flora extra nära mitt hjärta och som vi brukar säga i Flora, ”en gång flora, alltid flora”. Som sagt närmar sig jultiden med stormsteg och även i Linnea övar vi (eller repar, som vi säger här) för fullt inför vår julkonsert och de luciatåg som vi har under luciahelgen. Repertoaren är totalt annorlunda än den jag är van med från Flora men samtidigt är det kul att få lära sig nya sånger och nya traditioner. Vad som däremot är helt samma som i Flora är ivrigheten och att alla ser lika mycket framemot att få göra konserten och skapa både för andra och för sig själv en julstämning i och med konserten.
Kort och gott kan jag säga att jag stortrivs i Linköping. Detta är mitt hem, min plats och Åbo känns inte längre som där jag hör hemma fastän Åbo alltid är mitt hem i och med att familjen finns där. Självklart saknar jag de vänner jag har i Åbo och även familjen men det känns inte jobbig då jag inte har hemlängtan och inte upplever att jag inte passar in här och för att jag vet att alla jag saknar finns på ett telefonsamtals avstånd. Så om någon av er som läser detta har funderat på att flytta utomlands för att studera är mitt tips att göra det, du märker om det inte känns rätt och att du inte hör hemma. Märker man däremot att man hittat hem i och med flytten är det den bästa känsla någonsin kan jag lova.
Många varma kramar
Frida